Portal:Djur

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Djur
Portalen för artiklar som är relaterade till djur.
Djur

Djur är flercelliga, rörliga organismer som utgör ett rike inom klassificeringen av jordens livsformer. För sin överlevnad är de beroende av att äta levande eller döda organismer eller annat organiskt material. Med få undantag har djur muskler, ett nervsystem och inre hålrum där födan bryts ner under energiutveckling.

Till skillnad från växterna är djurens kroppsceller ej inneslutna i ett skal av cellulosa.

Läran om djurriket kallas zoologi. En person som är utbildad i zoologi kallas zoolog.

Läs mer
Kvalitetsmärkt artikel
Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) är ett fridlyst sötvattenlevande blötdjur som tillhör klassen musslor (Bivalvia). Pärlmusslan har sin främsta utbredning i norra Europa där den lever i rinnande, kalkfattiga och klara vatten. Den kan leva på bottnar av sand, grus eller sten. Musslan har ett mörkbrunt till svart njurformat och kraftigt skal, som hos äldre musslor ofta har en erodering eller ”buckla” på ena sidan. Flodpärlmusslan har gått starkt tillbaka och är idag utrotningshotad. Stora populationer hittas endast i Kanada, nordvästra Ryssland och i nordöstra Skandinavien.

Flodpärlmusslan är ett av de ryggradslösa djur som blir allra äldst. Individer kan leva i över 100 år och den äldsta funna musslan var 256 år gammal. De lever helt eller delvis nedgrävda på botten av vattendragen och andas genom att dra in vatten genom rör, vars ändar mynnar i öppningen mellan skalen, in till sina gälar. Under inandningen följer små organiska partiklar med vattnet, vilket är musslans föda.

Redigera Arkiv
Nyheter
Redigera
Visste du att...
Scaphiopus couchii.

Arkiv

Redigera
Projekt
Redigera
Nyskapad
12 december Hoolock tianxing; 9 december Myotis hermani; 7 december Heteromys oasicus; 6 december Heteromys teleus; 2 december Coendou quichua - Lagidium ahuacaense; 29 november Melomys talaudium; 25 november Rattus detentus; 24 november Protochymomyza - Milichiella aldabrae - Milichiella angolae - Milichiella asiatica - Milichiella christmas - Milichiella formosae - Milichiella quintargentea - Milichiella sterkstrooma - Milichiella triangula; 23 november Phyllomys sulinus - Sophophora; 21 november Isothrix barbarabrownae - Drosophila willistoni (artundergrupp); 20 november Melomys matambuai; 19 november Milichiella peyoteiMilichiella pachycereiMilichiella pseudopuntiaeMilichiella santacatalinaeMilichiella sulawesiensis; 18 november Melomys howi; 17 november Melomys cooperaeMilichiella mexicanaDrosophila melanogaster (artundergrupp); 11 november Melomys bannisteri; 10 november Myotis fimbriatus - Myotis nipalensis; 9 november Myotis davidiiLeptomys arfakensis; 8 november Tylonycteris tonkinensis - Margaretamys christinaeLeptomys paulus; 7 november Milichia linealisMilichiella nigella; 6 november Arielulus torquatus; 5 november Leopoldamys diwangkaraiMilichiella aethiops; 1 november Taeromys microbullatus; 31 oktober Sorex ixtlanensis; 30 oktober Scotophilus collinusRattus salocco; 29 oktober Rattus omichlodes; 28 oktober Rattus satarae; 26 oktober Niviventer bukit; 23 oktober Niviventer fraternus; 22 oktober Neoromicia robertsiNiviventer cameroni; 21 oktober Hylomyscus grandis; 20 oktober Chalinolobus neocaledonicus; 12 oktober Lasioglossum reasbeckae; 11 oktober Lasioglossum sandhousiellum; 9 oktober Aftonfjärilar - Lasioglossum mitchelli; 7 oktober kinesisk goral; 4 oktober Brachyorrhos - Calamophis; 30 september Myotis annamiticusLasioglossum sablense; 29 september Lasioglossum yukonae; 27 september Lasioglossum trigeminum; 24 september Gerbilliscus gambiana; 21 september Lophuromys huttereri - Parasuta; 20 september Lasioglossum sitocleptum; 18 september Lophuromys roseveariLasioglossum prasinogaster; 17 september Lasioglossum packeri; 15 september Pseudoxenodontinae - Leopoldamys ciliatusLasioglossum lilliputense; 12 september Aethomys ineptus; 10 september Meriones grandis; 8 september Cricetulus lama
Redigera
Månadens djur
Hackspettshona.jpg

Större hackspett (Dendrocopos major) är en fågelart inom familjen hackspettar (Picidae). Den förekommer i Europa, norra Afrika och norra Asien och merparten av världspopulationen är stannfåglar förutom de som häckar i den kallaste nordligaste delarna av utbredningsområdet. Bohålet hackas ut i en lövträdsstam, i såväl friska som murkna träd av t.ex. asp, al, björk eller ek, mindre ofta i barrträd. Födan består av skalbaggar, myror, bladlöss och andra insekter, samt bär som till exempel blåbär och lingon, och vintertid främst frön i gran- och tallkottar. Vintertid uppsöker den även gärna fågelbord där den främst äter talgbollar och jordnötter. Läs mer..

Redigera
Utvald bild
Späckhuggare (Orcinus orca).
Redigera Arkiv Flera utvalda djurbilder på Commons
Artiklar med kvalitetsmärkning
Utmarkt Guld.svg Utmärkta

Albertosaurus sarcophagus - Archaeopteryx - gransångare - gråhakedopping - gråsparv - gröngöling - guldsiska - hussvala - hyenor - kakapo - kejsarpingvin - kirurgfiskar - koltrast - komodovaran - korp - kungsfågel - mellanspett - nyzeeländska papegojor - nötväckor - praktblåsmyg - råka - rödhake - rödlo - saxaulsparv - silvertärna - skata - skräntärna - smålom - spetsstjärtad duva - stare - stjärtand - stormfåglar - stormsvalor - strandskata - sömn hos djur - talgoxe - tornseglare - tretåig hackspett - trollsländor - trädkrypare - tvättbjörn - vitbröstad nötväcka - pilfink - vitbukad havsörn - zapatarall - ärleflugsnappare

Bra alt.svg Bra

alförrädare - babianer - däggdjur - ejder - fiskmås - fjällripa - flodpärlmussla - flyghundar - fåglar - fåglars syn - gabonhuggorm - igelkott - jättepanda - kattuggla - kloakdjur - knölval - kondor - kungsfiskare - kängurudjur - lavskrika - lunnefågel - Megalodon - mindre hackspett - myrkottar - myskoxe - orienthussvala - primater - pudel - pungdjur - rovdjur - russells huggorm - rätvalar - rödstjärt - rödögd bladgroda - serval - sibirisk stenbock - sillgrissla - sparvhök - stormsvala - svartbjörn - sädesärla - tretåiga sengångare - valar - Voalavo - öronsälar - kornknarr

Rekommenderad.svg Rekommenderade

albatrosser - alfågel - asiatisk elefant - azararäv - baktrisk kamel - bläsand - berguv - brushane - bältdjur - dugong - dvärgsovarpungmus - ekorre - engelskt fullblod - fiskar - fiskmås - fåglars anatomi - gelada - grön guereza - gröna markattor - gärdsmyg - hardjur - husarapa - hyraxar - hästens sinnen - högre däggdjur - igelkottdjur - kattbjörn - knipa - lejon - lista över fossil ur människans evolution - lövsångare - markattartade apor - markattor - monarker - mullvadsdjur - myskkänguru - nordlig sjöelefant - noshörningar - näbbmöss - nötväcka - ormar - pallaskatt - pampasräv - panterlo - pufform - puma - rödräv - rödstjärt - skäggdopping - smalnäbbad spov - snabelslidmöss - sovmöss - spansk skogssnigel - sumpapa - svartbent strandpipare - tofslunne - veckelbjörn - Vireo - vittrut - äkta insektsätare - älg - ökenpipare - öronhund

Kandidater: manater

Nomineringar

I väntan på nominering: arbetshäst - berguv - häckning - hästens historia - pufform
Redigera
Önskelista
Redigera
Index
Ett stickprov av artiklar om djur på svenskspråkiga Wikipedia hittar du här.

Se även: Lista över artnamn.

Redigera
Portaler

Afrika · Akvariefiskar · Amerika · Arkeologi · Symbolen för utmärkta portaler Arkitektur · Symbolen för utmärkta portaler Astronomi · Bilsport · Symbolen för utmärkta portaler Danmark · Datorspel · Djur · Djurparker · Symbolen för utmärkta portaler EU · Europa · Finland · Frankrike · Symbolen för utmärkta portaler Fåglar · Georgien · Golf · Göteborg · Symbolen för utmärkta portaler Helsingborg · Irland · Ishockey · Island · Italien · Kina · Kroatien · Lund · Mars · Matematik · Musik · Symbolen för utmärkta portaler Natur · Portugal · Rock · Religion · Samhälle · Symbolen för utmärkta portaler Scouting · Serbien · Skåne · Spanien · Språk · Symbolen för utmärkta portaler Stockholm · Sverige · Sydamerika · Teknik · Tyskland · Växter · fler…

Den här portalen använder mallen Portalmall.